Hej då USA!

Lördag/söndag/måndag (Dag 6, 7 och 8)

Tävlingen avslutades tyvärr redan på lördagsmorgonen pga dåligt väder. Vi bestämde oss för att checka ut och åka till Kansas City. Väl i KC tog vi först en tur till Legends, en outlet, för lite vanlig shopping. (Vi har nämligen mest shoppat discgolfprylar innan...)

Vi mötte upp Nate Doss, Valarie Jenkins och Pete Cashen på en mysig restaurang, ”Strouds”. Pete är den stora discgolfgurun i Kansas. Och väldigt givmild. Han låter discgolfare från hela världen få övernatta i hans fina hus. Som en slags ”Discgolf B´n´B”. Middagen på Strouds var fantastisk! De säger själva att de har Kansas Citys bästa Chicken Dinner. Maten tog aldrig slut. Proppmätta åkte vi sen till Petes hus. Där i köket sitter självaste Paul McBeth och Nate Sexton. För er som inte spelar discgolf är det ungefär som att Zlatan och Ronaldo skulle sitta och snacka där hemma. Galet! De var i KC för att dagen efter hålla en clinic på en bana i närheten. Vi satt uppe och snackade med dom till sena timmen. Söndag förmiddag åkte vi till ett annat shoppingcenter innan vi tog oss till flygplatsen. Vi lämnade vår hyrbil och tog shutteln till terminalerna. Sedan började strulet. Vi hade alla tre planerat att checka in var sin väska extra tillbaka till Sthlm. Vi visste att det skulle kosta extra. Men personalen ville ha ännu mer betalt för övervikt. Efter lite tjafs var vi överens. Men då uppstod nästa problem. Vår mellanlandning i Chicago var för kort. Bagagepersonalen skulle inte hinna lasta om vårt tunga baggage på 50 min, så de ville flytta oss till ett senare flyg. Enligt tidigare planering skulle vi flyga Chicago-London, London-Sthlm. Men nu föreslog de ett direktflyg med SAS, Chicago-Sthlm. Det flyget gick några timmar senare, vilket skulle innebära att baggagehanteringen skulle hinna med allt. Perfekt tänkte vi och flög glada till Chicago. I Chicago ville inte SAS ta emot oss. De kunde se att vårt baggage var incheckat hela vägen med SAS men inte att vi hade biljetter. De skickade oss till en annan terminal där American Airlines hade sin helpdesk. Där började vi om vår berättelse för personalen. De förstod först inte och skyllde på någon annan osv… Efter mycket väntan och tålamodsprövande fick vi våra biljetter och tog oss snabbt tillbaka till SAS-terminalen, checkade in, stressade bort till gaten och flög direkt till Sthlm. Trötta efter 30 timmars resande stod vi sen och väntade vid baggagebandet. Såklart fick ingen av oss våra sex incheckade väskor. Det var väntat. Veckan har innehållit så mycket discgolf, garv, vänskap oväntade händelser och mat. Tävlingen gick ok. Vi känner ungefär samma sak: Första tävlingsdagen var präglad av nervositet och puttfrossa. Andra dagen spelade vi mycket bättre på en svårare bana. Resultatmässigt var vi jämna. Av 182 stycken deltagare kom Pee på 50:e plats, Dee 56:a och Vee 68:a. Nu är vi återigen hemma hos våra nära och kära efter ett fantastiskt äventyr. Vi kan varmt rekommendera att göra en sån här resa. Som discgolfare är det så inspirerande och lärorikt att få uppleva detta på nära håll. Vi på Discgolf Stockholm tackar alla läsare för att ni följt oss på vår resa. Bloggen fortsätter såklart leva. Blogginläggen kommer dock inte lika ofta. Vårt nästa event blir Stockholms Discgolfserie som har premiär torsdagen 4:e maj. Ni kan läsa mer om det här på hemsidan. Hoppas vårt baggage har kommit fram tills dess... Allt gott så länge! /PeeVeeDee